"Hoppning"

Hej! Idag fick jag hjälp av en kompis med Humlan så jag  tänkte att det kan vara dags för att hoppa lite. Om ni inte har hängt med i Humlans "utbildning" så kan jag ju säga att jag förut har longerat Humlan med sadel på över lite hinder och även med sadel + en docka på ryggen. Det har gått super, så jag började med att göra så idag med. Fast först fick det bli lite rutinträning för att det ska gå bättre och bättre när man rider "vanligt" sedan. Så först satt jag upp, skrittade och travade, svängde, stannade och med hjälp av min kompis, även lite backning. Så att hon kan rygga sedan med. Sedan longerade hon mig på volten i galopp och hjälpte till att fatta galoppen så att hon inte springer in i galoppen, med hjälp av ett spö från henne och upprepning gånger 1000 så gick det tillslut med en fin galoppfattning utan spö och det var bara jag som fattade galoppen! :) Duktig flicka!
Så satt jag av och la upp ett sockerbitshinder som vi longerade henne över, när vi gjort det lite åt båda hållen satte vi på henne dockan. Den har ingen kropp utan bara ben som spänns fast i sadeln och tynger lite. Den väger ca 20kg så den är inte så tung om man jämför med en människa, men tillräckligt ändå tycker jag. Den sitter i alla fall inte och svajar på ryggen, utan kroppen finns inte ovanför midjan. 
Den fick hon också hoppa med tills det kändes bra, så då satte jag mig på och så gjorde vi på samma sätt. 
Hon var jätteduktig och jag tror att det hjälpte lite att göra på samma sätt hela tiden, först vänster varv hopp, sedan höger varv hopp, lägga på en "tyngd", vänster varv hopp, höger varv hopp, lägga på "tyngd" o.s.v. Ja ni fattar. Hon reagerade i alla fall inte så mycket när jag satt upp och hoppade jag med. Jätteroligt och hon har mycket mer respelt för hindren nu än när hon kom, då kunde hon hoppa mitt i ett galoppsprång, nu förbereder hon sig inför varje hinder och hoppar av på rätt plats nästan varje gång. Det är bra att hon är så självständig, men vi ska självklart hjälpa henne sedan när det blir högre och när hon är van vid att en ryttare sitter där uppe och hoppar med henne i sprången, nu satt jag ju bara så stilla som möjligt.
Kram J

2012-09-22 | 21:41:24 | J's inlägg | 0 Kommentarer


Kommentarer från er söta läsare.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback