Ni vet.. man tänker ju alltid att, det händer inte mig, det är inte så farligt, det är inte så nära. När man bara får höra att något händer så verkar det aldrig så verkligt. Det verkar så avlägset.

Detta är inte något hämskt som har hänt, detta är bara tankar.

Nu är det ju älgjakt i skogen, och jag har alltid tänkt att dem inte jagar så nära civilisationen. Där borde ju inga älgar finnas. Därför har jag inte varit så orolig.

Men... på väg in i huset idag efter en ansträngande dag i stallet hörde jag ett skott. Högt och tydligt. Och nära.

Det ekade runt omkring mig och jag stod som förstenad i flera minuter. Jag vet inte riktigt vad jag väntade på. Ett skrik, ett till skott eller en uppretad älg. Jag vet inte, men det jag hörde, var i alla fall för mig riktigt omskakande. Jag har aldrig hört ett riktigt gevärsskott förut, men det var ingen tvekan om att det var det jag hörde. Jag är helt överygad om att jag ska ha musik på på högsta volym när jag rider ut och massor med reflexer. Oavsett tid på dygnet.